Hej. Jag finns kvar. Tro det eller ej!

Det har alltså gått exakt 166 dagar sedan jag senast skrev ett inlägg här. Det är nog den längsta tid jag varit ifrån bloggandet sedan 2009. Å andra sidan har jag inte varit helt borta. Vi har ju instagram nu. Allt som jag brukade skriva om på bloggen, ögonblick från min vardag, det hamnar på instagram istället. Det känns som att jag skrivit detta förut. Kanske i föregående inlägg. 

Tiden går fort ska ni veta. När man var liten kändes ett sommarlov som en evighet men nu försvinner ett halvår i en blinkning. Jag tror att jag fortfarande är nitton men jag är faktiskt tjugotvå. Jag måste alltid tänka efter när någon frågar mig hur gammal jag är. Säger alltid att jag är född -97, då blir det ju åtminstone inte fel.

Jag jobbar på Coop fyra dagar i veckan. Inhousefotograf. Jag fotar produktbilder och stilleben och retuscherar bilder. Mina kollegor är roliga och snälla så jag trivs bra. Känns galet att jag jobbar som fotograf och att jag ska gå på semester på fredag. Hela fyra veckor ska jag vara ledig. Det har nog inte hänt sedan jag var femton. När jag inte jobbar på Coop försöker jag ta lite frilansjobb som assistent. Eller fota konserter. Eller försöka planera egna projekt. Det där med egna projekt har inte gått så bra. Under våren har annat tagit upp min tid. Tid.

Idag sitter jag hemma med förkylning. Jag har inte varit sjuk på väldigt länge, så det är inte så konstigt att det slår till nu. I helgen var jag på Lollapalooza och kroppen fick inte vila riktigt så mycket som den kanske hade behövt. Så, nu sitter jag här med hosta och igentäppt näsa. Har jobbat litegrann men försöker att ta det lugnt. Man är inte lika snabbtänkt när det känns som att man har snor långt upp i hjärnan. Jag vet inte ens om detta inlägg kommer att vara sammanhängande över huvud taget.

Bilderna är från midsommarhelgen när Julia och Simon följde med till Eriks stuga i Östergötland. Vi var ute med båten och det var lite kallt i vinden men vi hade en supermysig helg ändå. Skönt att komma bort lite. Erik och jag lever i flyttkaos just nu, förhoppningsvis sista gången på mycket länge. Det ska bli så himla bra när vi inte längre behöver tvingas flytta igen. Mer om det en annan gång. 

Hoppas ni har det fint.

Kram,

Alma

(bilderna på mig har Erik fotat)

När jag tittar tillbaka på dessa bilderna från i somras kan jag inte förstå vart tiden blev av. En evighet har gått sedan jag befann mig på Eriks segelbåt i den där fina viken med det fula namnet. En evighet som försvann i en blinkning.
Det känns som att det var igår som det var 30 grader varmt och jag gick runt barfota på klipphällen. Jag gick konstant klädd i badkläder, så att jag kunde hoppa i sjön och svalka mig så fort jag blev lite för varm för att ligga kvar i skuggan och läsa.

Idag när jag vaknade var det frost ute. Kylan bet sig fast i kinderna på det där mysiga sättet som bara höstkylan kan göra. Jag drog på mig både en stickad tröja och en varmare jacka över t-shirten. Virade halsduken tre varv runt halsen och stoppade mina bara händer djupt ner i fickorna, för vantarna ligger nedstoppade i en låda på översta hyllan i garderoben.

I förra veckan gick jag i bara t-shirt och jeansjacka. Idag såg jag en tjej i Hufflepuff-halsduk på bussen. Kanske hade vi den längsta och varmaste sommaren någonsin, men nu ser jag hur människor grävt fram yllekappan som hängt längst in i garderoben. När vi var mitt uppe i sommaren kändes det som att den skulle vara för evigt, men när kylan smyger sig på kommer minnena och jackorna från förra vintern tillbaka.

Det är kanelbullens dag idag, men flickan bredvid mig på bussen äter Magnum Mandel och jag tänker på pannkakorna vi stekte på gasolköket när vi bodde en natt i Rövklådaviken.

-

Bilderna i detta inlägg är fotade av mig och Erik.

Idag är det höst där ute, Stockholm är grått, kallt och regnigt. Jag gick till Ica förut för att köpa lunch och kände att jag hade behövt både en extra tröja och en halsduk. I affären föll mina ögon på en burk med gulaschsoppa, inte bara för att den kostade 25 kr utan också för att soppa är så himla gott när vinden viner och de kalla regndropparna bildar vattenpölar på marken. 

Annat var det en söndag i juni, när jag och Erik åkte till Vadstena och hittade ett otroligt vackert fält med vallmo. Solen värmde huden och blommorna vajade sakta i vinden. Jag sprang runt i min citronklänning och tog bilder med min analoga kamera. Jag har inte framkallat den rullen än, det får bli när jag saknar sommaren i mitten av november. Det är lite det som är charmen med att fota analogt tycker jag, att låta det gå så lång tid att man hinner glömma vad man har fotat. När man väl framkallar rullen känner man sig som ett barn på julafton.

Erik fångade lite bilder på mig bland blommorna. 

Nu ska jag ge mig ut i höstkylan igen. Kram på er.

Hej på er. Det var inte igår. Eller förrgår, eller ens förra veckan. Det har ekat tomt här i snart en månad för att jag helt enkelt inte haft lust att blogga. Tråkigt, såklart, men det är sånt som händer ibland.

Under denna månad har jag kommit in i vardagsrutinen i Stockholm igen, sist vi hördes av hade jag precis flyttat upp igen efter sommaren. Åh, sommaren. Så mycket fint att visa er från sommaren. Men en annan dag. Idag ska jag visa er bilder som jag faktiskt också fotograferade idag!! När hände det senast?? Kommer ni ihåg bloggtiden när man fotade lite bilder, som man sedan fixade till och la upp på bloggen samma kväll? Där man berättade om hur dagen hade varit, hur bilderna hade blivit till och hur man bara inte kunde vänta med att blogga dem? Den tiden var fantastisk. Det senaste året har jag längtat efter att känna den där känslan, när det pirrar i hela kroppen och man måste ut och fånga ljuset, fånga världen på bild och sedan visa hur himla fint det kan vara. Men inom mig har det varit helt tyst. 

Fram tills idag. Jag minns inte hur längesedan det var som jag kände det där kreativa pirret i kroppen komma krypande. Ett år? Ett och ett halvt? Kanske mer. Jag har skapat, absolut. Jag har haft planerade plåtningar som jag varit pepp på till en början och bilderna har blivit fina, men jag har inte haft känslan "jag bara måste ta kameran och fota NU; annars exploderar jag". Förrän idag.

För er kanske detta bara är ett gäng skogsbilder. De är fina, ja, men det är ungefär det. Men för mig är detta något så stort som en kreativ comeback och jag har nog aldrig känt mig så lättad. Kanske har flytten till Stockholm (och allt flyttande här uppe) gjort att min kreativa ådra hamnat i skymundan; jag måste ju hinna med att upptäcka staden, umgås med mina nya vänner, fokusera på skolan, träna, laga mat, städa, diska och titta på lite TV-serier först. Kanske är det först nu som jag verkligen har landat, på riktigt. Jag står äntligen stadigt på marken men det kliar i fingrarna, för nu måste jag få utlopp för min kreativitet.

Hela sommaren har jag tänkt att jag borde fota. Ta vara på ljuset, planera in fotograferingar med vänner, skapa bilder NU för snart är det vinter och mörkt och kallt. Men jag har inte känt för det. Inte en endaste gång har jag känt att jag har energi kvar att åka iväg och fota efter en dags arbete. Efter ett tag fann jag mig i det, att det kanske bara är så det är. Man får kreativa svackor men detta är min största hittills. Jag kanske behövde detta? Under halva högstadiet och hela gymnasiet fotade jag flera gånger i veckan. Jag hade alltid nya idéer som jag ville förverkliga och bloggen fullkomligt svämmade över med mina bilder och era fina komplimanger. Jag var i en otrolig uppåtspiral som fullkomligt kraschade efter gymnasiet. Nu, äntligen, känns det som att jag är på väg uppåt igen. Detta blogginlägget är det mest lättskrivna jag gjort på mycket, mycket länge. Åh, vad jag saknat det. Orden bara rinner ur mig.

Vi får hålla tummarna för att den här känslan håller i sig. Jag måste få säga att det känns så jävla fantastiskt. Puss på er.

Hej på er! Jag finns fortfarande, även om jag lyser med min frånvaro här på bloggen. Har faktiskt massvis med bilder att visa er från sommaren. Jag ska inte lova något men tanken är att jag ska lägga upp dem här. Så småningom.

Idag tänkte jag visa lite bilder från i torsdags när jag var på Gröna Lund. Om ni följer mig på instagram kanske ni har sett att jag spenderat flertalet kvällar på nöjesfältet under veckan som gått (tre för att vara exakt). Anledningen till att jag har hängt där så mycket är för att det har varit så himla bra spelningar! I måndags såg jag 30 Seconds To Mars, i torsdags Melissa Horn och igår var jag och lyssnade på Oskar Linnros. Så roligt med konserter!!!

I torsdags var det fint väder så jag hade kameran med mig. Utöver kameran hade jag även sällskap av Emilia! Superkul!

Vi försökte få till lite fina bilder på Emilia framför de fina neonskyltarna, men det var lättare sagt än gjort. Så fort vi hade gjort oss redo att knäppa av lite bilder passerade det massor med folk. Vi gav upp efter en liten stund för det kom folk i vägen  v a r j e  gång vi skulle trycka av... Ljuset var magiskt, synd att småbarnsfamiljerna skulle passera precis när vi ville plåta. 

Sist men inte minst; lite bilder från konserten. Ganska mycket folk och vi var nog bland de yngsta i publiken. Alltid så roligt att se artisters publik. Jag går på så många olika så det är roligt att se vad det är för typ av människor som lyssnar på samma som mig. Haha. Hursomhelst! Melissa var så fantastiskt mysig som bara hon kan vara och det var en jättetrevlig konsert. Sensommarmys <3

Har ni varit på någon konsert på Gröna Lund i sommar? 

En sak som är säker är att jag är helt fantastiskt duktig på att inte blogga under sommaren. Jag försöker tappert till en början innan allt spolas bort likt vågor spolar bort fotspår i sanden. Å ena sidan är det tråkigt att det ekar tomt här inne under flera veckors, ja nästan månaders tid, men å andra sidan är det skönt att inte sitta inne och knappa på tangentbordet när solen lyser där ute. Det finns så mycket mer att hitta på än att blogga på sommaren helt enkelt.

Sommarlovet lider mot sitt slut och som alltid känns det som att jag inte hunnit med ens hälften av allt det jag ville göra. När ska jag sluta tro att man hinner med mer under dygnets timmar bara för att det är sommar? För det gör man ju egentligen inte. Jag sommarjobbar som jag gjort alla andra somrar sedan jag fyllde 16, i år hemma på gården. Efter en hel dags fysiskt arbete blir man trött och sedan orkar man helt enkelt inte med så mycket mer. Har haft lite semester, men mer om det en annan dag. 

Jag har inte lyckats styra upp någon fotografering den här sommaren, men jag har fångat en del av min vardag på bild och det är ju lika trevligt det. Bilderna i detta inlägget är från en eftermiddag i juli när jag och Erik åkte ut till havet för att bada och fiska krabbor.

'

Krabborna nappade på räkorna som blev över från räkmackorna vi lagade dagen innan.

Krabb-fiskar'n Erik.

Trots att jag är uppväxt på Västkusten föredrar jag att bada i insjöar. När jag var barn badade jag alltid i havet med farmor, men på senare år har jag hellre åkt till närmsta sjö för ett kvällsdopp. Denna soliga och varma sommar har jag tagit hela två dopp i den salta böljan blå. Även om jag föredrar bad i insjö framför bad i hav måste jag medge att havet har sin charm. Jag har så många fina minnen från havet, jag kan inte förneka att det har en speciell plats i mitt hjärta.

Solvarm hud och saltstänk i håret är ju ganska trevligt ändå.

-

Bilderna på mig har Erik fotat.

Sista dagarna nu innan sommarlovet. Känns helt galet, tiden går så fort (skriver jag i varje inlägg att tiden går fort? Det känns så). Har nu gjort halva min praktik och det har varit så himla roligt verkligen! Känns lite tråkigt nästan att det är sommarlov nu. Men också skönt såklart! Få lite miljöombyte och göra något helt annat ett tag.

Last days before summer break now. It feels totally crazy, time really flies (I feel like I write that in every post? I probably do). I've done half of my internship now and it's been so much fun! It actually feels a bit sad to be going on summer break now, but also nice of course. To get some change of environment and do something completely different for a while.

I tisdags när jag kom hem var jag sååå himla trött, somnade på bussen. Lyckligtvis vaknade jag så jag kunde hoppa av på rätt hållplats i alla fall. Åt lite mellanmål och tittade på TV en stund, sedan blev jag så himla träningssugen! Har inte haft någon träningsrutin över huvud taget denna vår, p.g.a. allt kaos med att flytta och att jag fick influensa. Minns inte senast jag var på gymmet ens. Men i tisdags blev jag som sagt träningssugen, så jag gick ut och körde två pass i appen 7 minutes. Så skönt!

On Tuesday when I got home I was sooo freaking tired, I fell asleep on the bus. Luckily I woke up before my stop. I had a small meal and watched TV for a while and then I got so inspired to exercise! I haven't had any routine on my exercising this Spring because of all the moving and that I got the flu as well. I can't even remember the last time I went to the gym. But Tuesday night, while the sun was setting behind the trees, I went out and trained for a bit. So nice!

Innan jag gick in passade jag på att ta lite bilder i det fina ljuset. Tror inte jag har tagit självporträtt på över 1 år?? Kändes verkligen ovant och konstigt. Fotade ju självporträtt stup i kvarten för ett par år sedan. Saknar det lite, det var alltid så roligt.

Before I went inside I took some photos in the evening light. I don't think I've taken a self portrait in ovet a year?? It felt weird. A few years ago I took self portraits all the time. I miss that a little, I always had so much fun.

Ljuset här alltså, woooow!!

The light here, woooow!!

Förra helgen var min mamma och min lillebror Edvin i Stockholm och hälsade på! Solen lyste från klarblå himmel, så vi åkte på en utflykt till Rosendals Trädgård på Djurgården.

My mother and my little brother Edvin came to Stockholm last weekend for a quick visit! The sun was shining from a clear blue sky, so we went out to Rosendals Trädgård on Djurgården.

Lillebror!

Little brother!

Mamma doftade på gullregnet.

Mom smelled the golden rain.

Så fin färgskala - vitt, blått och grönt.

Such nice colours; white, blue and green.

Så mycket fina blommor överallt! Älskar blommor, jag blir så himla glad av dem. En färgklick i vardagen.

So many pretty flowers everywhere! I love flowers, they make me so happy. A pop of colour in life. 

Veckosammanfattningen för vecka 17 har blivit lite bortprioriterad de senaste dagarna tyvärr. Tänkte att jag skulle gjort det inlägget nu på morgonen när jag kom till studion, men insåg att jag glömt ladda upp hälften av bilderna på min Google Drive. Har bytt telefon i veckan så de ligger ju såklart på min andra telefon där hemma. Nåja! Inlägget kommer, bara en annan dag. Anledningen till att det prioriterades bort från början är för att jag och Erik har flyttat! Igen. Andra gången inom loppet av en månad. Men nu har vi landat i en lägenhet vi känner att vi kommer trivas i och som vi kan bo i under en längre tid. Så det känns skönt! Stort tack till Elin för detta <3

The weekly summary for week 17 hasn't been forgotten, I've just had other stuff to do. I was going to post it this morning but then I realized I hadn't uploaded all the photos to my Google Drive. I've changed phone this past week so half of the photos are on my other phone, which is at home. Anyway! The post will come, just another day. The reason why I did not post it on Monday was because Erik and I have moved to another apartment! Again. The second time in a month. But we feel like we've finally landed in a place where we can feel at home, and we can live here for a longer time. So that's nice! Big thanks to Elin for this <3

Första söndagsfrukosten i vårt nya hem i Tyresö!
The first Sunday breakfast in our new home in Tyresö!

Lite detaljer, Erik vid matbordet mitt i allt kaos och utsikten från våra fönster.
Some details, Erik at the table in the middle of all the chaos and the view from our windows.

Erik målar om bordsskivan från rött till vitt. Kommer bli så fint!
Erik is painting the table from red to white. It's going to look so nice!

Vår monstera, Furguson. Oklart hur det kommer sig att den fick ett namn, men nu kallar vi honom alltid det. Stöttade upp honom lite med hjälp av snöre och ätpinnar. Tips om man inte har dedikerade stöttepinnar hemma!
Our monstera, Furguson. I don't know how we decided to give the plant a name, but now we always call him that. Had to string him up a little. I used eating sticks, works great!

Vår lilla terrass, där vi njöt av solen och fågelkvittret i söndags kväll.
Our little terrace, where we enjoyed the sun and listened to the birds chirping on Sunday night.

Erik ackompanjerade fåglarna med gitarren. Så mysigt, ser fram emot fler kvällar här ute.
Erik played some guitar as well. So cozy, I can't wait to spend more evenings out here.

Det soliga vädret vi hade här i Stockholm förra helgen inspirerade oss, och många andra, att gå ut och försöka få i sig lite D-vitamin. Vi tog oss ut till Waldemarsudde på Djurgården som jag tycker är väldigt fint! Senast vi var där var i höstas, när löven var i vackert gula och orangea. Men det var lika fint nu, en blåsig vårdag i april!
The sunny weather we had here in Stockholm last weekend inspired us, and the rest of the people in Stockholm, to go out and try to get some D-vitamines in our bodies. We went out to Waldemarsudde on Djurgården which is really nice! Last time we were there was in October, when the leaves were all yellow and orange. But it was just as beautiful now, a windy spring day in April!

Det blåste lite kallt, men solen värmde huden ändå.
The wind was a bit cold, but the sun was warm on our skin.

Överallt fanns små vårtecken!
There were signs of spring everywhere!

Bilderna på mig har Erik fotat.
The photos of me were captured by Erik.